Började dagen med att somna. Ja precis. Somna. Vid åtta imorse så lyckades jag somna. Och vaknade inte av alarmet som ringde 08.15 så blev lite sen hem till storebror. Han behövde hjälp med en sak och sen så åt vi lunch tillsammans. Hem igen, och besök av han jag gillar mest och sen så blev det några avsnitt av min serie. 

Men. Nu ligger jag mer eller mindre gömd under täcket med sjuk ångest och livet känns bara helt värdelöst. Men det är lite så mitt liv är. Jag suger ur all glädje jag kan ut dom bra stunderna, men så fort jag blir ensam så är jag tillbaka i total nedstämdhet